Downshifting i staden

Nästan alla jag har träffat som pratar om downshifting och frivillig enkelhet har en bild av att de måste flytta till landet och odla sina egna grönsaker. Många vill nog också det, men det är långt ifrån alla som kan flytta till landsbygden, många är bundna vid att de har ett jobb de trivs väldigt bra med tex.

Jag flyttade till landet av två anledningar. Jag har alltid velat bo på landet, samt att för min del var det mycket billigare att bo på landet än i stan. Nu lever jag förvissa väldigt enkelt i min torpstuga, men det är det som är själva grejen. Jag har ingen dusch inomhus, jag har ingen toalett inomhus, jag har bara 30 kvm inomhus. Om jag skulle jämföra med om jag hade bott i en lika stor lägenhet i Stockholm, i en för ort hade det förmodligen kostad mig 3-4 000 kr per månad, plus att jag skulle ha ett stort lån hängandes över mig. En hyresrätt kostar förmodligen någon tusenlapp mer.

Även i mindre städer kostar lägenheterna mycket. I Karlstad tex kostar en lägenhet på 30 kvm ca 6-700 000 kr + en avgift på 2-3 000 kr. Det är alltså svårt att komma ner i kostnader när en bor i lägenhet, det är också svårt att påverka kostnaderna. I ett hus är det enkelt att vrida ner värmen om det kostar för mycket, men i en lägenhet betalar du en avgift som är baserad på vad en snittboende förbrukar i underhållskostnader. Med andra spelar din neddragning av värme mindre roll i en lägenhet.

Jag betalar i snitt 1 100 kr i månaden för mitt boende. I det är det inräknat några hundringar per månad i underhåll/slitage. På det måste jag dessvärre ha en bil, som kostar 1 000 kr i månaden i fasta kostnader inklusive underhåll. Utöver det kostar bensinen. Om jag slår ihop det är det ändå billigare att bo på landet med bil vs att bo i stad utan bil.

För mig handlar det väldigt mycket om frihet att bo på landet. Jag har en stor trädgård och all skog i världen precis utanför dörren. I en lägenhet får jag lätt känslan av att jag är instängd. Dock går det inte att bortse från att det är väldigt mycket enklare att bo i en lägenhet. Giséla Linde skriver i sin bok Lev livet enklare, att hon och hennes familj flyttade till en röd stuga med vita knutar på landet. Efter ett tag insåg hon att det enda hon gjorde var att skjutsa ungar fram och tillbaka till olika ställen, så hon flyttade tillslut in till en lägenhet i Mariehamn. Livet blev väldigt mycket enklare. Och så är det, det är mycket bekvämare i en lägenhet än i en stuga.

För mig personligen hade jag gärna provat att bo i Stockholm, men jobbat mycket mindre. Problemet var att även de minsta lägenheterna skulle äta upp för stor del av min inkomst, plus att jag hade varit tvungen att ha lån över miljonen. När jag tänker på den tanken inser jag också att jag egentligen ville prova att bo så för att nästan alla jag känner bor i Stockholm, och nu skulle jag ju ha mycket mer tid att hänga med dem. Problemet var bara att alla andra jobbade fulltid, så jag hade ändå inte haft någon att hänga med om dagarna när jag var ledig. För mig hade det med andra ord inte löst så mycket med downshifting i staden.

Det svåra med att downshifta som stadsbo, är att allting utanför dörren mer eller mindre kostar pengar. Det kan också vara svårt att minska på framförallt två av de tre stora utgiftsposterna: mat, transport och boende. Mat är ganska enkelt (tycker jag) att minska på, jag ska senare skriva ett inlägg om hur jag äter för 1 000 kr i månaden. Men boende är som sagt svårt att komma ner långt med, oavsett om en bor i hyresrätt eller bostadsrätt så betalar en alltid avgift/hyra för gemensamt nyttjande av fastigheten. Gällande transport så är det ofta svårt att sluta köpa ett månadskort till kollektivtrafiken om en går ner i arbetstid, förmodligen är det fortfarande billigare med kortet än att köpa enstaka resor.

Så för de som vill downshifta i staden, måste de ställa sig frågan, vilka uppoffringar är jag villig att ta?

  • Går det att flytta lite längre bort för att få ner hyra lite?
  • Går det att flytta till mindre och försöka leva med mindre prylar?
  • Vad är det som är viktigast med platsen du bor på, är det närheten till en mataffär, eller att du kan gå till alla du känner?
  • Vilka kostnader går det att dra ner på? I övrigt gäller alla tips som jag har listat i det här inlägget

Comments

  1. Matten - 4 december, 2016 @ 17:29

    Hej! Råkade födas i ”staden” och jag downshiftar bla här. Blir kanske enklare med boende-biten som inföding här. Känner några stycken som är som mig här faktiskt. Annars finns alltid studenter och föräldralediga att hänga med. Långa hundpromenader kan vara både socialt och avkopplande, dessutom är det gratis 😊.

Kommentera

Your email address will not be published / Required fields are marked *